Maharishi

Det räcker inte med att vi är kosmiskt medvetna eller att vi blir upplysta. Vad vi nu än kallar det. Kärt barn har många namn. Det finns lika naturligt som att vi också är födda med två armar, två ben och två ögon att se med. Det gör oss knappast till bättre människor. Till det krävs något mer Det var vad jag lärde mig under åren med Maharishi. På köpet blev jag TM lärare. En lärare i Transcendental Meditation, en av de meditationstekniker han lärde ut, som jag varmt kan rekommendera, om du vill komma en bit på vägen eller komma ända fram och upptäcka det som Buddha blev medveten om när han satt under ett pipalträd (Ficus religiosa) vid nuvarande Bodh Gaya söder om Patna i Bihar, Indien och mediterade i sju veckor, varvid han slutligen uppnådde det som kallas för upplysning.

En Buddha, Krishna, Kristus eller Yogananda må vara upplysta. Men för att göra det som en Raoul Wallenberg åstadkom krävs så mycket mer än att vara upplyst. Sai Baba som av sina anhängare betraktas som en Gud, gillade att knulla småpojkar. Maharishi hade sina älskarinnor, det sägs att han är pappa till en dotter som han inte vill kännas vid. Buddha svek sin fru och sina barn. Hur det ligger till med Kristus vet vi inte. Han levde för tusentals år sedan.

Jag engagerade mig i Maharishis rörelse och blev TM lärare, dvs. lärare i Transcendental Meditation. Att vi inom TM rörelsen kunde lita på det Maharishi sa var för oss en självklarhet. Men det fanns de av oss som förstod att det var någonting som inte stod rätt till, även om vi inte kunde peka på vad det var. Jag trodde i min blåögdhet att det räckte med att karln var upplyst.  

De texter han skrev, som när han kommenterade Bhagavad Gita, eller det han sa under sina föredrag, upplevde jag i längden som tjatigt: det sa mig ingenting.   

Sedan har vi de som förnekar det som blev uppenbart. Båda dessa grupper, de som reagerar på att det är något som inte står rätt till, och de som förnekar det, sätts i en svår sits. Det fanns de för vilka den problematiken som de brottades med blev så svårlöslig att de hittade ingen annan utväg än att ta livet av sig.

Vi väljer att följa en mästare, frälsare eller guru – kärt barn har många namn – i tron att de bär på svaren som kan uppenbara sanningen för oss. De som har den inställningen når till slut fram till  en punkt då de blir besvikna. Vi kan bara själva nå fram till de sanningar som sådana som Buddha, Krishna eller Jesus ville få oss att upptäcka. Med andra ord: Den enda vägen som finns är den som ingen annan kan gå åt oss.

Alla dessa som jag träffade i Maharishis organisation, den så kallade TM-rörelsen och de positiva effekterna yoga övningarna gav mig. Det är behållningen jag har från Maharishis rörelse. Och insikten att det räcker inte med att vara upplyst.  

Maharishi påstod att han levde i celibat, han var en så kallad bramachari. Ofta poängterade han vikten av att leva i celibat. Det bildades så kallade purusha grupper. Men han knullade olika kvinnor som kom till hans rum på nätterna.

Jag ser sexualiteten som en naturlig del av livet. Maharishi fick för min del ha älskarinnor som han hade sex med. Det var bara det att han utgav sig för att vara en munk som levde i celibat. Det fick honom att uppmana andra att leva i celibat. På det sättet har han utsatt sina anhängare, framförallt de som gick in för att leva i celibat, för en fruktansvärd kränkning. 

Att Maharishi betett sig på det sättet innebär inte att det går att förkasta de yoga övningar han lärde ut. Han var charmig, hade karisma och sinne för humor, såg bra ut på bild och det är en av många anledningar till att han byggde upp en imponerade organisation med meditations center, skolor och företag som bl.a. producerar ayurvediska produkter.