I samband med att spanjorerna krossade aztekväldet i Mexiko och inkariket i Peru, började guld och silver flyta in i Europa. De europeiska bönderna började odla tobak, potatis och amerikanskt socker. Den Gamla Världen möter Den Nya. Det råder stor efterfrågan på riskkapital för att kunna finansiera nya byggprojektet. Det investeras också i fortsatta expeditioner till andra världsdelar. Det resulterar i en överhettning av ekonomin. De finansiella manipulationer som bankirerna nu börjar ägna sig åt hjälpte föga. Priserna stiger, det är för mycket pengar i omlopp. När Luther spikar upp sina teser i Wittenberg går det en våg av inflation över Europa. Bonde- och godsägarsamhället skakar i fogarna. En ny maktfaktor träder fram. För att kunna finansiera sina byggprojekt och sina krig vänder sig påvarna och furstarna till bankirerna.
”Europa har blivit rusigt av äventyr. Det är det sextonde seklet, guldseklet och inte bara silvret, pärlornas sekel, erövrarnas och sjörövarnas, Karibiska sjön är den stora kitteln. Här kokar blodet”, skriver Evert Taube.
När krönikören Francisco de Jerez beskriver spanjorernas framfart i Den Nya världen kan inte ens romarna jämföra sig med deras storhet. ”Aldrig tidigare i historien”, påstår Francisco, ”har vi sett sådana storslagna bedrifter genomföras av så få mot så många”.
Men det finns också de som liknar dessa kristna soldater vid ”vilda bestar”. Ögonvittnesskildringar beskriver hur de sjöng hymner till Guds ära samtidigt som de ”sprättar upp magarna på oskyldiga barn och havande kvinnor”. Vi får också veta att de ”rycker småbarn från mödrarnas bröst och krossar deras huvuden mot klippblock”.