Embedded Files
Sigmund Freud (1856 - 1939), österrikisk psykiater, grundare av den psykoanalytiska skolan för psykologi. Även om många av hans teorier misskrediterats av andra psykoanalytiker och deras olika skolor minskar det inte den inverkan som han haft på psykologi och terapi.
Yoga & psykoanalys
Yoga del 2 / Avsnitt 5
De teorier Freud la fram bygger på antagandet att hur vi än anstränger oss för att skärskåda vårt inre, hur uppriktiga, ödmjuka och fördomsfria vi än är i vår strävan att lära känna oss själva, finns det alltid någonting som slinker mellan fingrarna, och som vi därför inte når med introspektion av det slaget. Men vi kan nå fram till en viss förståelse om de psykiska strukturer, drifter och bortträngda minnen som utövar ett inflytande på vårt beteende.
Enligt Freud är det en illusion att tro att vi med intellektets hjälp ska kunna forcera bortträngningens barriärer och få tillgång till alla de neuroser som enligt honom är begravda i djupet av vårt omedvetna. För Freud var psykoanalysen trots det den enda metod som kan hjälpa oss att utforska vårt inre. Han var säker på att andliga övningar som yoga inte kan göra det.
Yogan betonar hur viktigt det är att lösa upp de spänningar och neuroser som lurar i det som motsvarar Freuds omedvetna. Inom till exempel buddhismen talas det om ”vanemässiga tendenser” och olika ”mentala skikt”. Dessa så kallade strukturer kan vi inte observera med våra medvetna tankar, men de påverkar oss likafullt. Dessa tendenser går inte bara tillbaka till barndomen utan även till oräkneliga tidigare existenser. Det kallas för det ”basala medvetandet” och liknas vid skikt av avlagringar som samlas på botten av medvetandet. Detta ”basala medvetande” betraktas som den mest grundläggande delen av medvetandet, inte de tankar vi är medvetna om att vi tänker.
När man renar medvetandet genom olika yoga övningar – de tekniker som Freud dömde ut – handlar det om att lösa upp de omedvetna tendenserna hos detta ”basala medvetande”.
Våra bindningar och aversioner bottnar i våra vanemönster. Enligt Freud måste vi gå till roten med dessa tendenser, det vill säga våra trauman från barndomen. Men det räcker inte enligt yogan. När vi identifierar olika problem och trauman från det förflutna och återupplever dessa har det enligt yogan endast en begränsad verkan. Man kan förvisso lösa upp en del blockeringar, men man förmår inte att helt utplåna den primära orsaken till varför dessa blockeringar överhuvudtaget existerar och de vanemönster dessa trauman gett upphov till.
Det är viktigt att komma ihåg att yoga övningarna inte är lämpliga för de som lider av svåra neuroser. Yoga kan inte ersätta psykoterapi som behandlingsmetod för de som brottas med svåra psykiska problem. De behöver först och främst hjälp för att kunna nå fram till den grundläggande stabilitet som krävs för att överhuvudtaget kunna utföra yogaövningarna. Jag har sett otaliga exempel på att det inte fungerat. Tvärtom kan det förvärra deras tillstånd.
Freud menade att vi som människan styrs av sexuella instinkter.[1] Vi är också födda med en instinkt som får oss att känna en sadistisk tillfredställelse når våra fiender lider. Det utmärkande för oss som människor är också att vi är beredda att använda hänsynslöst våld för att skaffa pengar, makt och sex. Enbart hotet om straff från någon som är mäktigare förmår tygla våldet. Enligt Freud är Jesus uppmaning ”älska din nästa såsom dig själv” en psykologisk omöjlighet. Den moderna psykologin bygger i stort sätt på Freuds slutsatser.
Fotnoter[1] Sigmund Freud. På tyska verket Das Unbehagen in der Kultur) publicerades först i Tyskland 1930. Den finns översatt till svenska Vi vantrivs i kulturen [Aldus/Bonnier, 1969]. Boken betraktas som en av Freuds viktigaste och mest lästa verk och är en av de mest inflytelserika böckerna inom modern psykologi.
Report abuse